Artiklar / Proteinsyntesen – din bästa vän när du vill ha gains |
Proteinsyntesen. Muskelproteinsyntesen. Mitokondriell proteinsyntes. Helkroppsproteinsyntesen. Proteinnedbrytning. Du har säkert hört alla möjliga ord när du hört någon prata om proteinsyntesen. I den här artikeln kommer du att bli klokare på vad proteinsyntesen är och hur vi maximerar våra GAINS - oavsett om du är bodybuilder, powerbuilder, crossfitter eller hybrididrottare. Och sedan kommer vi in på ett antal praktiska saker som är bra att tänka på om du vill maximera din respons på proteinsyntesen. Vad är proteinsyntesen exakt?Proteinsyntesen består av en mängd olika processer som reglerar tillväxten och metabolismen av våra celler (1,2,3). En övergripande skillnad görs mellan många olika typer av proteinsynteser (till exempel muskelproteinsyntes och mitokrondriell proteinsyntes), men i den här artikeln delar jag upp proteinsyntes i två övergripande kategorier:
Muskelproteinsyntesen är den proteinsyntes som sker i tvärstrimmig skelettmuskel såsom muskelvävnad i övre låren, vilket oftast är där mätningarna av muskelproteinsyntes görs (1, 4, 5). Helkroppsproteinsyntesen är uttrycket av proteinsyntes i alla vävnader och alla organ i kroppen (5). Muskelvävnad bidrar till den stora majoriteten av helkroppsproteinsyntesen vid mätning av denna (5). Man kan därför säga att muskelproteinsyntes är mer specifik, medan helkroppsproteinsyntes säger något mer allmänt om proteinsyntesen i alla våra vävnader. ... Och varför är det viktigt att skilja mellan dessa två? Det kommer vi till snart Hur får vi större guns och en större rågbrödsmotor för vår AMRAP-morgonträning nere i boxen?I de allra flesta fall måste vi ha en positiv proteinbalans (6,7,8) för att få sjuka gains (både för muskler och kondition). Proteinbalansen är uttrycket för förhållandet mellan proteinsyntes och proteinnedbrytning (6,7,8).
Dessa balanser kan sedan uttryckas som helkroppsproteinbalansen och muskelproteinbalansen, beroende på vad forskarna undersöker (12). Figur 1: Förhållandet mellan proteinbalans, träning och proteinintag Så här stimulerar vi primärt proteinsyntesen maximaltTräning är den faktor som vi påverka mest till när det gäller att stimulera proteinsyntesen (6,7,8). Träning verkar stimulera proteinsyntesen mer än protein, men träning orsakar också en ökning av muskelproteinnedbrytningen (6,7,8). Så först och främst måste vi träna för att stimulera proteinsyntesen maximalt. Protein är den andra kuggen som vi kan vrida på för att stimulera proteinsyntesen (6,7,8). Protein verkar främst stimulera proteinsyntesen och verkar inte ha lika stor påverkan på muskelnedbrytningsprocessen (6,7,8). Hur mycket protein ska vi ta in för att stimulera proteinsyntesen maximalt?En del forskning har tidigare indikerat att muskelproteinsyntesen maximerades kring ett intag av 0,3-0,5 g per kg kroppsvikt per måltid eller 20-40 g protein (9,10,11). Samtidigt pekar mer och mer forskning på att helkroppsproteinsyntes stimuleras mer av höga proteinintag jämfört med låga och måttliga intag (13,14,15). En studie jämförde 40 g mot 70 g protein från hackebiff i en måltid med 1 300 kalorier och fann att 70 g protein ledde till en större och betydande stimulering av proteinsyntesen i hela kroppen, liksom en mer positiv proteinbalans generellt (13). I en annan studie jämfördes intag av doser från 6 g upp till 92 g protein och fann ett mycket starkt positivt linjärt samband mellan högre proteinintag och större stimulering av helkroppsproteinsyntes (14). Men det är inte ju muskelproteinsyntesen. Och det är typ av vad vi är intresserade av att mäta när vi vill ha större guns (11,12). Det finns en helt ny studie som sår mycket tvivel om hur mycket protein vi behöver för att stimulera muskelproteinsyntesen maximalt (18). I denna studie jämfördes 25 g och 100 g protein från whey över 12 timmar som togs in efter styrketräning (tidigare studier har endast undersökt responsen under fyra eller sex timmar). Här hittades ett positivt linjärt samband mellan större proteinintag och större stimulering av muskelproteinsyntesen och helkroppsproteinsyntesen (18). Det strider mot tidigare evidens som pekar på att muskelproteinsyntesens maximala respons uppnås vid ~ 20-40 g protein (9,10,11,12). Ska vi då satsa på 100 g protein per måltid? Det kommer vi till senare. Men vad ska vi fokusera på om vi vill ha maximal respons i proteinsyntesen efter träning? Essentiella aminosyror (EAA) och förmodligen med lite extra fokus på leucin de första ~4 timmarna efter träning (18). Så låt oss anta att vi kör på shake med 100 g protein efter träning. Vad ska vi tänka på då? Nu måste vi vara praktiska: I vilka sammanhang är det vettigt?Träning verkar för många vara förknippat med illamående, vilket kan leda till en mindre lust att äta (24,25,26). Därför är det för många ofta fördelaktigt att välja en shake efter träning, eftersom det är mycket lättare att ta in och ta med dig istället för en hel måltid. Vad gäller illamåendet kan det vara en fördel att välja en shake som är lite syrlig och uppfriskande – till exempel Bodylab BLG Whey™ Lemon Lime *wink wink*. Faktum är att syrligt kostintag verkar dämpa illamående (27). Om du vill försöka få 100 g protein efter ett träningspass rekommenderar jag att du får i dig 100 g protein genom en shake/flytande kost (eller en mängd av det). Detta det annars kommer att orsaka för mycket mättnad, vilket inte nödvändigtvis är bra om vi också vill se till att vi får tillräckligt med kolhydrater och fett. Därför är det bra att ta in ett kosttillskott som Bodylab BLG Whey™ om vi ska ha en extremt hög mängd kvalitetsprotein (dvs både ett brett utbud av essentiella aminosyror och en stor mängd leucin). Forskarna i den nya studien uppskattar också att 100 g protein från en shake är den högsta möjliga mängden att kunna ta in i en måltid (18). Men igen: Mättnaden är individuell. Om du är en konditionstyp (till exempel crossfitter, hybrididrottare eller löpare/cyklist) behöver du sannolikt också en större proteinmängd (28). En relativt ny studie fann också en dos-respons i proteinbalansen, med 45 g protein som ledde till den mest positiva proteinbalansen under 6 timmar (28). 45 g protein var också bäst för att stimulera helkroppsproteinsyntes under de första tre timmarna jämfört med 0,15 och 30 g protein (28). I denna studie fann man att 0,49 g per kg protein efter träning gav de bästa stimuli i muskelproteinsyntesen (28). 45 g protein eller 0,5 g/kg protein är relativt mycket protein att få genom en måltid, därför kan det vara praktiskt med en shake. Förutom att träning orsakar ett större behov av protein, är ålder också något som kan påverka proteinbehovet (13). En ny studie från 2023 fann att en högre dos leucin sannolikt behövs bland äldre (+57 år) för att få stor respons i proteinsyntesen jämfört med yngre. Studien visade också att mängden leucin i sig hjälper till att bestämma storleken på responsen vi får i proteinsyntesen (23). Den nya studien fann inte heller någon ”övre gräns” för proteinsyntesen bland äldre (23), varför äldre människor kan komma undan med högre proteinintag (+40 g protein) efter träning. Återigen beror det på ens aptitbild som äldre, eftersom både träning – och att vara äldre – sannolikt minskar aptiten, varför ett tillskott kan vara fördelaktigt i detta sammanhang. Bilden av proteinsyntesen blir dock mycket mer svårtydd när det gäller vad som är ”bäst” när man jämför livsmedel eller protein med kolhydrater (22,23). Så forskningen påpekar att resultaten på äldre ”bara” gäller när vi tar in det, till exempel genom ett tillskott som Bodylab BLG Whey™ (22,23). Afsluttende bemærkningerSåååååååå, om du måste stimulera proteinsyntesen mycket efter träning – utifrån vad vi vet nu – så räcker förmodligen inte med klassiska 20-30 g protein. Du kan med gott samvete (och särskilt om du också konditionstränar) ta in en stor mängd protein efter träning (45 g eller mer). Om du är äldre (+55 år) och tränar kan du komma undan med +40 g protein – och helst protein med en hög mängd leucin. Litteraturlista:(1) Berg, J. M., Tymoczko, J. L., Stryer, L., & Stryer, L. (2015). Biochemistry. New York: W.H. Freeman. (2) Moore, D. R., Camera, D. M., Areta, J. L., & Hawley, J. A. (2014). Beyond muscle hypertrophy: why dietary protein is important for endurance athletes. Applied physiology, nutrition, and metabolism = Physiologie appliquee, nutrition et metabolisme, 39(9), 987–997. https://doi.org/10.1139/apnm-2013-0591 (3) Hundal , H. S. and Taylor , P. M. 2009 . Amino acid transceptors: Gate keepers of nutrient exchange and regulators of nutrient signaling . American Journal of Physiology: Endocrinology and Metabolism , 296 : E603 – E613 . (4) Wilkinson SB, Phillips SM, Atherton PJ, Patel R, Yarasheski KE, Tarnopolsky MA, Rennie MJ. Differential effects of resistance and endurance exercise in the fed state on signalling molecule phosphorylation and protein synthesis in human muscle. J Physiol. 2008 Aug 1;586(15):3701-17. doi: 10.1113/jphysiol.2008.153916. Epub 2008 Jun 12. PMID: 18556367; PMCID: PMC2538832. (5) Wilkinson DJ, Brook MS, Smith K. Principles of stable isotope research - with special reference to protein metabolism. Clin Nutr Open Sci. 2021 Apr;36:111-125. doi: 10.1016/j.nutos.2021.02.005. Erratum in: Clin Nutr Open Sci. 2022 Oct;45:112. PMID: 33969338; PMCID: PMC8083121. (6) 1. Martinez IG, Skinner SK, Burd NA. Protein intake for Optimal Sports Performance. Nutrition and Enhanced Sports Performance. 2019;461–70. doi:10.1016/b978-0-12-813922-6.00039-4 (7) Phillips SM, Tipton KD, Aarsland A, Wolf SE, Wolfe RR. Mixed muscle protein synthesis and breakdown after resistance exercise in humans. Am J Physiol. 1997 Jul;273(1 Pt 1):E99-107. doi: 10.1152/ajpendo.1997.273.1.E99. PMID: 9252485. (8) Trommelen J., Betz M.W., van Loon L.J.C. The Muscle Protein Synthetic Response to Meal Ingestion Following Resistance-Type Exercise. Sports Med. 2019;49:185–197. (9) Moore DR, Robinson MJ, Fry JL, Tang JE, Glover EI, Wilkinson SB, Prior T, Tarnopolsky MA, Phillips SM. Ingested protein dose response of muscle and albumin protein synthesis after resistance exercise in young men. Am J Clin Nutr. 2009 Jan;89(1):161-8. doi: 10.3945/ajcn.2008.26401. Epub 2008 Dec 3. PMID: 19056590. (10) Witard O.C., Jackman S.R., Breen L., Smith K., Selby A., Tipton K.D. Myofibrillar muscle protein synthesis rates subsequent to a meal in response to increasing doses of whey protein at rest and after resistance exercise. Am. J. Clin. Nutr. 2014;99:86–95. (11) Moore DR. Maximizing Post-exercise Anabolism: The Case for Relative Protein Intakes. Front Nutr. 2019 Sep 10;6:147. doi: 10.3389/fnut.2019.00147. PMID: 31552263; PMCID: PMC6746967. (12) Stokes T, Hector AJ, Morton RW, McGlory C, Phillips SM. Recent Perspectives Regarding the Role of Dietary Protein for the Promotion of Muscle Hypertrophy with Resistance Exercise Training. Nutrients. 2018 Feb 7;10(2):180. doi: 10.3390/nu10020180. PMID: 29414855; PMCID: PMC5852756. (13) Kim IY, Schutzler S, Schrader A, Spencer HJ, Azhar G, Ferrando AA, Wolfe RR. The anabolic response to a meal containing different amounts of protein is not limited by the maximal stimulation of protein synthesis in healthy young adults. Am J Physiol Endocrinol Metab. 2016 Jan 1;310(1):E73-80. doi: 10.1152/ajpendo.00365.2015. Epub 2015 Nov 3. PMID: 26530155; PMCID: PMC4675798. (14) Kim I.Y., Schutzler S., Schrader A., Spencer H., Kortebein P., Deutz N.E., Wolfe R.R., Ferrando A.A. Quantity of dietary protein intake, but not pattern of intake, affects net protein balance primarily through differences in protein synthesis in older adults. Am. J. Physiol. Endocrinol. Metab. 2015;308:E21–E28. doi: 10.1152/ajpendo.00382.2014. (15) Kim I.Y., Deutz N.E.P., Wolfe R.R. Update on maximal anabolic response to dietary protein. Clin. Nutr. 2017 doi: 10.1016/j.clnu.2017.05.029. (16) Vliet, S. V., Beals, J. W., Martinez, I. G., Skinner, S. K., & Burd, N. A. (2018). Achieving Optimal Post-Exercise Muscle Protein Remodeling in Physically Active Adults through Whole Food Consumption. Nutrients, 10(2), 224. https://doi.org/10.3390/nu10020224 (17) Trommelen, J., Betz, M.W. & van Loon, L.J.C. The Muscle Protein Synthetic Response to Meal Ingestion Following Resistance-Type Exercise. Sports Med 49, 185–197 (2019). https://doi.org/10.1007/s40279-019-01053-5 (18) Trommelen J, van Lieshout GAA, Nyakayiru J, Holwerda AM, Smeets JSJ, Hendriks FK, van Kranenburg JMX, Zorenc AH, Senden JM, Goessens JPB, Gijsen AP, van Loon LJC. The anabolic response to protein ingestion during recovery from exercise has no upper limit in magnitude and duration in vivo in humans. Cell Rep Med. 2023 Dec 19;4(12):101324. doi: 10.1016/j.xcrm.2023.101324. PMID: 38118410; PMCID: PMC10772463. (19 Churchward-Venne TA, Burd NA, Mitchell CJ, West DW, Philp A, Marcotte GR, et al. Supplementation of a suboptimal protein dose with leucine or essential amino acids: effects on myofibrillar protein synthesis at rest and following resistance exercise in men. J Physiol. 2012;590:2751–65. (20) Jäger, R., Kerksick, C.M., Campbell, B.I. et al. International Society of Sports Nutrition Position Stand: protein and exercise. J Int Soc Sports Nutr 14, 20 (2017). https://doi.org/10.1186/s12970-017-0177-8 (21) Burd NA, McKenna CF, Salvador AF, Paulussen KJM, Moore DR. Dietary Protein Quantity, Quality, and Exercise Are Key to Healthy Living: A Muscle-Centric Perspective Across the Lifespan. Front Nutr. 2019;6:83. Published 2019 Jun 6. doi:10.3389/fnut.2019.00083 (22) Zaromskyte G, Prokopidis K, Ioannidis T, Tipton KD, Witard OC. Evaluating the Leucine Trigger Hypothesis to Explain the Post-prandial Regulation of Muscle Protein Synthesis in Young and Older Adults: A Systematic Review. Front Nutr. 2021 Jul 8;8:685165. doi: 10.3389/fnut.2021.685165. PMID: 34307436; PMCID: PMC8295465. (23) Wilkinson K, Koscien CP, Monteyne AJ, Wall BT, Stephens FB. Association of postprandial postexercise muscle protein synthesis rates with dietary leucine: A systematic review. Physiol Rep. 2023 Aug;11(15):e15775. doi: 10.14814/phy2.15775. PMID: 37537134; PMCID: PMC10400406. (24) Peters, H. P., Bos, M., Seebregts, L., Akkermans, L. M., van Berge Henegouwen, G. P., Bol, E., Mosterd, W. L., & de Vries, W. R. (1999). Gastrointestinal symptoms in long-distance runners, cyclists, and triathletes: prevalence, medication, and etiology. The American journal of gastroenterology, 94(6), 1570–1581. https://doi.org/10.1111/j.1572-0241.1999.01147.x (25) Merrells, R. J., Madon, S. B., Chivers, P. T., & Fournier, P. A. (2021). Nausea after Repeated Sprints: Is Lactic Acidosis Really the Culprit?. Medicine and science in sports and exercise, 53(9), 1865–1872. https://doi.org/10.1249/MSS.0000000000002667 (26) Kerksick, C. M., Wilborn, C. D., Roberts, M. D., Smith-Ryan, A., Kleiner, S. M., Jäger, R., Collins, R., Cooke, M., Davis, J. N., Galvan, E., Greenwood, M., Lowery, L. M., Wildman, R., Antonio, J., & Kreider, R. B. (2018). ISSN exercise & sports nutrition review update: research & recommendations. Journal of the International Society of Sports Nutrition, 15(1), 38. https://doi.org/10.1186/s12970-018-0242-y (27) https://www.herlevhospital.dk/undersoegelse-og-behandling/find-undersoegelse-og-behandling/Sider/Kostraad-ved-kvalme-21503.aspx (28) Churchward-Venne TA, Pinckaers PJM, Smeets JSJ, Betz MW, Senden JM, Goessens JPB, et al. Dose-response effects of dietary protein on muscle protein synthesis during recovery from endurance exercise in young men: a double-blind randomized trial. Am J Clin Nutr DOI: http://dx.doi.org/10.1093/ajcn/nqaa073 |