Artiklar / Ägg och kolesterol |
Av Thomas Jagd
- Är ägg så farliga som de påstås vara?
Det gäller exempelvis för ägg, som genom många år haft ett dåligt rykte på grund av dess höga kolesterolhalt. Därför har många hållit sig ifrån ägg helt, eller bara ätit äggvitan då kolesterolet primärt är förbundet till äggulan. Men är det verkligen nödvändigt att avstå från ägg, eller att ta bort äggulan om så må vara? Det ska vi titta lite närmare på i denna artikel. Vad är problemet med ägg?Problematiken bottnar i den accepterade uppfattningen om att en hög serum kolesterolnivå är kopplat med en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Det normala intaget av kolesterol rekommenderas till inte mer än 300 mg per dag, och då ett ägg innehåller ungefär 200-250 mg kolesterol, så var det mycket enkelt att dra slutsatsen om att intag av ägg skulle minimeras om man önskar hålla kolesterolnivån på normalen. Så, problemet med ägg var baserat på en logisk slutsats.
Samtidigt gjorde man en mängd epidemiologiska undersökningar, som visade att folk som åt många ägg hade ett högre kolesterolvärde än de som inte åt ägg. Man har dock senare upptäckt allvarliga felaktigheter med tidigare undersökningar, vilka legat till grund för de senare undersökningarna. Den absolut största misstaget var att man inte sett över kosten som helhet. Saken är nämligen den att de som åt mycket ägg, samtidigt åt mycket kött och andra matvaror med högt innehåll av mättat fett. Så det är högst problematiskt att dra slutsatsen att ägget är boven. Förhållandet mellan serumkolesterol och kolesterol i kostenEtt annat mycket relevant problem, sett i kontext med diskussionen kring ägg, är förhållandet mellan en persons serumkolesterolvärden och mängden kolesterol som personen intar via kosten. Även om det är bevisat att intag av kolesterol via kost påverkar värdet på serumkolesterolet, är det viktigt att understryka att den största andelen kolesterol kommer från kroppens egen produktion av kolesterol, vilket primärt föregår i levern. Mycket pekar på att förhållandet mellan serumkolesterol och det kolesterol man intar genom kosten är mildare än vad man tidigare trott, men det är i hög grad genetiskt bestämt hur kraftigt man reagerar på kolesterol i kosten. Hos cirka 70 % av befolkningen har kolesterolen via förtäring liten eller ingen negativ effekt på serumkolesterolvärdena (1). De är så kallade ”hyporesponders”. De övriga 30 % upplever en kraftigare stigning i serum-kolesterolvärdena vid intag av kolesterol. De är de så kallade ”hyperresponders”. Det är dock värt att påpeka, att stigningen man ser vid förtäring av ägg hos ”hyperresponders” primärt kommer från en stigning i LDL pattern A-typen (1), som inte har samma negativa effekt på åderförkalkningen, som LDL pattern B-typen. Dock utan att det påverkar förhållandet mellan LDL och HDL-kolesterol.
Något annat som är intressant, är att serum kolesterolvärdena påverkas mest om man utgår från en kost som inte innehåller kolesterol överhuvudtaget. Om ens kost inte innehåller något som helst kolesterol och man långsamt ökar intaget av kolesterol, kommer man uppleva en mätbar stigning av serumkolesterolnivån. När man når upp till 400-500 mg per dag (vilket är 100-200 mg över rekommendationen), så kommer en ytterligare ökning av intaget på daglig basis inte ha en stor effekt på serumkolesterolnivåerna (2). Det är alltså på tal om en kurva som långsamt rätas ut.
Så om man önskar sänka kolesteroltalet via kostmanipulering, så ska man ner på ett dagligt intag om nära noll. Den största effekten ligger mellan 1-150 mg kolesterol, varefter kurvan rätas ut. Något annat som är intressant är att serum kolesterolvärdena påverkas mest om man utgår från en kost som inte innehåller kolesterol överhuvudtaget Är ägget oskyldigt dömt?När man ser på de vetenskapliga material som finns tillgängligt är det mycket som pekar på att ägget inte har förtjänat sitt dåliga rykte. En av de mest kända studier är ”The Farmingham Heart Study”, som är ett mycket omfattande epidemiologisk studie där man sedan 1949 har undersökt en lång rad faktorer och deras påverkan på utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdomar. De undersökte bland annat förhållandet mellan förtäring av ägg och serumkolesterolvärdena (3), och det fanns absolut inget som visade att en ökad konsumtion av ägg gav upphov till ökade serumkolesterolvärden. Det var heller ingenting som indikerade att den som åt många ägg hade en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
Det finns till och med undersökningar som visar att folk som äter flera ägg om veckan, har bättre serum kolesterolvärden än folk som äter färre. Det finns exempelvis en undersökning där man har använt data från ”National Health and Nutritional Examination Survey (NHANES III, 1988-94)”, vilken är en rätt omfattande datainsamling. Här kunde man dra slutsatsen att de som åt fyra ägg om veckan har bättre serumkolesterolvärden, än de som bara åt ett ägg om veckan (4).
Det finns till och med undersökningar som visar att folk som äter flera ägg om veckan, har bättre serum kolestrolvärden än folk som äter färre Vad kan man dra för slutsats?Risken med att äta ägg på regelmässig bas är helt klart överdriven. Man ser också att de gamla rekommendationerna med att bara äta ett fåtal ägg om veckan långsamt försvinner. I USA ingår det exempelvis inte längre specifika rekommendationer gällande antalet ägg i deras näringsvägledningar. Faktum är, att det inte riktigt finns något belägg för att säga att ägg har en markant negativ inflytande på serumkolesterolvärdet.
Hur ens övergripande kost ser ut spelar en betydligt större roll. Om man beslutar sig för att följa en diet där man intar relativt stora mängder ägg varje vecka, kan det dock vara en god idé att kolla sitt kolesteroltal för att försäkra sig om att man inte är en ”hyperresponder”. Och detta gäller särskilt om du har en kronisk sjukdom där det är fördelaktigt att behålla ett lågt kolesteroltal, eller när kolesteroltalet påverkas lättare. Men för de allra flesta sunda, friska människor sker det absolut inte genom att ägg är en fast komponent i ens diet. Källor: (1)Dietary cholesterol provided by eggs and plasma lipoproteins in healthy populations. Fernandez ML.Source: Department of Nutritional Sciences, University of Connecticut, Storrs, Connecticut 06269, USA.
|